I analysprotokollet för vattenprovet kan man se att vi har kommenterat de värden som på något sätt är anmärkningsvärda för ditt vatten som bör åtgärdas. Vi har dragit i våra slutsatser av analysresultaten och uppgifterna i frågeformuläret. Till din hjälp för att själv bedöma analysen vill vi ge fylligare information. Rimligen bör du kunna fatta beslut om en filterinstallation efter att ha studerat protokollet och jämfört resultatet med de mer utförliga kommentarerna här i foldern.

Färg, grumlighet, bottensats, lukt
De här faktorerna utgör ledtrådar till en del föroreningar. Dricksvatten bör ju vara klart, färglöst, luktlöst och fritt från obehagliga smaker. Färgtalet bör vara mindre en 30 mg/liter Pt, vattnet bör inte vara grumligt och inte avsätta någon bottensats. Vatten som luktar illa vid kranen kan i vissa fall förlora sin lukt under transporten till oss, till exempel om vattnet innehåller svavelväte.

Kemisk oxygenförbrukning COD-Mn
Syreförbrukningen är ett mått på vattnets halt av organiska ämnen, vanligen humus. Dessa ämnen kan påverka vattnets färg, lukt och smak. Höga halter kan tyda på att brunnen påverkas av inläckande förorenat ytvatten. Den kemiska syreförbrukningen bör vara < 8mg/liter.

Specifik ledningsförmåga mS/m
Specifika ledningsförmågan är ett mått på mängden av lösa salter i vattnet. Värdet bidrar till vår bedömning av andra mätvärden i analysen.

pH
Ett pH-värde mellan 7,5 och 9,0 innebär att vattnet inte är skadligt för husets rörledningar. Ett lågt pH-värde innebär alltid risk för frätning i rör, varmvattenberedare och andra installationer.

Totalhårdhet °dH
Mått på kalcium- och magnesiuminnehållet. Alltför hög förekomst i vattnet ger kalkavlagringar överallt i vattensystemet och i kokkärl. Det ger också fläckar på porslin och glas vid diskning. Vid tvätt i hårt vatten kan tvättmedelsförbrukningen öka upp till 50%. Hårdheten mäts vanligen i tyska hårdhetsgrader (°dH). Om hårdheten understiger 2°dH är vattnet mycket mjukt. Bedömningen mjukt gäller mellan 2 och 5°dH, medel hårt mellan 5 och 10 °dH , hårt mellan 10 och 21 °dH och mycket hårt vid 21 °dH och högre.

Bikarbonat (alkalinitet) HCO3
Resultatet föranleder som regel inget separat utlåtande, efter som värdet bedöms i relation till vattnets hårdhet och pH-värde. Halt över 60mg/liter minskar risken för korrosionsangrepp.

Aggressiv kolsyra CO2
Ett mått på vattnets frätande förmåga. All förekomst av aggressiv kolsyra innebära att vattnet fräter på rör, varm vattenberedare och andra installationer. Förr eller senare uppträder läckage med risk för vattenskador. Kopparrör i fastigheten innebär att sanitetsporslin får grön missfärgning och ljushåriga personer blir gröna i håret vid hårtvätt.

Järn Fe
Järn lämnar mörka fläckar på tvätt och vattnet blir ofta brunfärgat. Järn förekommer ofta tillsammans med andra föroreningar som kan innebära olägenheter, till exempel kalk, mangan och aggressiv kolsyra. Normalt måste först järnet avlägsnas och därefter de övriga föroreningarna. Vid höga järnhalter får vattnet tydlig smak av järn. Järnhalten bör inte överstiga 0,3 mg/liter.

Mangan Mn
Mangan har samma effekt som järn men kan medföra ett ännu mörkare utseende på vattnet. Manganhalten bör inte överstiga 0,3 mg/liter för dricksvatten.

Fluorid F
Den idealiska fluoridhalten i dricksvatten är 1-1,2 mg/liter. Då får tand emaljen ett ökat skydd, men vid halter över 1,5 mg/liter kan fläckar på emaljen uppstå. När halten överstiger 4 mg/liter ökar missfärgningen och om värdet överstiger 6 mg/liter är vattnet otjänligt. Barn, speciellt i förskoleåldern, är extra känsliga och bör inte regelbundet dricka vatten med fluoridhalt över 1,5 mg/liter.
Nitrat - nitrogen N03 - N och Nitrit - nitrogen N02 - N
Förekomsten av dessa kväveföreningar kan indikera pågående eller tidigare förruttnelseprocesser. Den kan också bero på infiltration från omgivande åkermark som kväve gödslats. När NO3-N är > 10 mg/liter eller NO2 -N är > 0,05 mg/liter bör vattnet ej ges till barn under l års ålder på grund av risk för hälsoeffekter. Om NO2-N är > 0.30 mg/liter är vattnet otjänligt och bör ej användas till dryck eller livsmedels- hantering. Vid anmärkningsvärda halter av dessa kväve- föreningar bör vattnet alltid genomgå en mikrobiologisk undersökning.
(> större än < mindre än)

Klorid CI
Indikerar relikt saltvatten (bildat under istiden) eller havs- vatten. Kan påskynda korrosionsangrepp. Vid 300 mg/liter risk för smakförändringar.

Radon Rn
Radon förekommer naturligt i grundvatten, främst i bergborrade brunnar. Förtäring av radonhaltigt vatten kan innebära hälsorisk, speciellt för små barn. Radonhalter över 100 Bq/liter betecknas som tjänligt med anmärkning och halter över 1000 Bq/l är otjänligt.

Gränsvärdena och bedömningarna i analysen ansluter till Statens Livsmedelsverks kungörelser om dricksvatten.